Diagnosen (informationsblad finns på nedanstående språk. Går att ladda ner och spara.) <<< >>>

Till första sidan           |upp|                           <<<                            >>>                                                                                                Webbmaster

Textruta: Parkinson Förbundet. Diagnos Parkinson? Kontakta oss! Vi vet!

Har du nyss fått din diagnos och sökt dig hit för att skaffa dig kunskaper om vad det innebär att ha parkinson.
Då har du kommit rätt.

Parkinsons sjukdom är mycket individuell, precis som stödbehovet. Vi ger dig tillfälle att träffa personer som befinner sig i samma situation som du.


Vi hoppas förstås att du vill
bli medlem i ParkinsonFörbundet om du inte redan är det


Hos Förbundet och dess
Föreningar får du råd och tips samt utbildning om sjukdomen, om mediciner och behandlingsprinciper som är viktiga för dig i ditt fortsatta samarbete med vården.

Som medlem får du vår tidning "
ParkinsonJournalen" 4 gånger per år.

Dessutom får du genom din förening tillgång och möjlighet att delta i utbildningar, studiecirklar, föreläsningar och medlemsmöten.

Föreningarna ordnar olika aktiviteter: gruppgymnastik, studie- och samtalscirklar, föreläsningar, datakurser, talövningar, utflykter och spontana aktiviteter som uppstår när människor som trivs med varandra kommer samman.

Förbundet är känt som en aktiv, kunnig och seriös
opinionsbildare med omfattande samarbete med vården, landsting och kommun, politiker, beslutsfattare, myndigheter, institutioner och olika organisationer.

Inom Förbundet finns det sektioner för
anhöriga, unga, och Parkinsonplus-sjuka. Förbundet initierar också utbildning av Parkinsonsjuksköterskor som ingår i s.k. Parkinsonteam.

Förbundet stöttar via den egna fonden,
Parkinsonfonden , den vetenskapliga Parkinsonforskningen i landet.

Vid frågor ring vår
Jourtelefon.

 

 

Här är en del kloka råd.

Parkinsons sjukdom (Parkinson)

är en progressiv neurologisk sjukdom som anses vara en av de vanligaste neurologiska åkommorna. Parkinson är en komplex nervsjukdom som påverkar flera signalsystem. Vid Parkinson förlorar den sjuke vissa specifika nervceller, vilket leder till de typiska huvudsymtomen tremor (skakningar), stela muskler och långsamma rörelser. Alla personer med Parkinson har individuella symtom. Det är t.ex. inte alla som har skakningar och vissa har stelhet som det huvudsakliga symtomet. Med moderna läkemedel kan symtomen kontrolleras allt bättre.
Vid Parkinson sker en nedbrytning av de nervceller i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin. En liknande nedbrytning sker naturligt med åldrandet, men vid Parkinson är processen mycket snabbare. Sjukdomen påverkar även andra signalsystem i hjärnan ex. serotonin och noradrenalin. Parkinson har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755–1824), som identifierade de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift “An essay on the shaking palsy”.
Det är ännu inte klarlagt vad som orsakar Parkinson. Vissa gifter, t.ex. mögelgifter och syntetiska droger kan leda till Parkinson. Dessutom finns det vissa gener som kan utlösa Parkinson om de skadas. Omfattande hjärnskada kan också leda till Parkinsonsymtom.

Symtomen vid Parkinsons sjukdom:

1. Nedsatt rörlighet: Det mest karakteristiska debutsymtomet är en stundvis uppträdande darrning i ena sidans arm, ben eller i båda. Någon gång kan det börja samtidigt i bägge sidorna av kroppen. Oftast uppträder samtidigt en diskret nedsättning av förmågan till finmotorik i handen, vilket medför en fumlighet med svårigheter att skriva, knäppa knappar med mera. Det kan också finnas en svårighet att få med sig benet och minskade pendelrörelser i armen när man går.
Ibland börjar besvären med värk och rörelsesvårigheter i någon del av kroppen, vanligast i skuldran eller vaden på ena sidan. Värken orsakas av ofrivillig muskelspänning.
I medicinskt språk talar man om en karakteristisk triad av motoriska symtom: tremor (darrning), hypokinesi (rörelsehämning, långsamhet och nedsatt rörlighet) samt muskelrigiditet (ofrivillig muskelanspänning), vilka är typiska tecken till påverkan av hjärnans ”basala ganglier” (djupt liggande öar av nervceller).


2. Risk för depression: Ibland åtföljs de motoriska besvären med en tendens till nedstämdhet och ointresse eller apati. Det kan vara tecken till en begynnande depression.


3. Kognitiva besvär: Påverkan på tankeskärpa, koncentrationssvårigheter och ibland även ett långsammare tankeflöde. Dessa besvär är ofta lindriga under de första åren av sjukdomen men kan sätta ned arbetsförmågan.


4. Symtomfluktuationer och övriga symtom: Ibland uppträder dubbelseende, besvär från mag-tarmkanalen m.m. men dessa symtom brukar vara relativt lindriga. Ett större bekymmer är att effekten av läkemedlen kan bli ojämn under dagen. Periodvis kan läkemedlets effekter avta och något senare tillta igen. Symtomen återkommer då tidvis under dagen mer eller mindre starkt. Detta fenomen uppträder efter några år av sjukdom och brukar benämnas ”symtomfluktuationer”


Varför och hur uppkommer symtomen? Symtomen vid Parkinsons sjukdom framkallas av en långsamt tilltagande brist på signalsubstansen dopamin i olika delar av hjärnan, främst de basala ganglierna. Dopaminet finns lagrat i nervceller och mängden minskar i takt med att man sakta förlorar dessa nervceller. Orsaken till cellförlusten är ännu okänd.
Dopaminet är viktigt för att signalerna från olika delar av hjärnan ska nå varandra. När det uppstår en brist på dopamin förlorar vi en del av förmågan att starta och styra kroppsrörelser. Ju större bristen är desto mer uttalade blir symtomen. All rörlighet som styrs av viljan påverkas, även tal och sväljförmåga. Den process med vilken man förlorar dopaminet går mycket långsamt (vanligen under årtionden).

Hur ställs diagnosen vid Parkinsons sjukdom?
Det finns tyvärr inga prov eller röntgenundersökningar som kan svara på frågan om man har Parkinson eller inte. Diagnosen ställs vid undersökning hos läkare. När man är nyinsjuknad har man vanligen endast ett eller två av de symtom som beskrivs ovan. Finner man dem och inget annat vid kroppsundersökningen så blir diagnosen ”Möjlig Parkinsons sjukdom”. Efter några års observation och förnyad undersökning kan diagnosen sedan ställas med större säkerhet.

Vilka kan vara tidiga tecken på Parkinson?
Subjektiva klagomål på stelhet, lättare skakningar vid vila i händer, armar och ben och dålig balans kan vara tidiga tecken på Parkinsons sjukdom, och de kan uppträda långt innan sjukdomen kan diagnostiseras med sedvanliga neurologiska undersökningar. Tidiga tecken kan också vara stelhet och smärtor i ryggen, viss fumlighet m m. Förstoppning, våldsamt utlevda mardrömmar, försämrat luktsinne och depression är några mindre kända symtom. Alla kan vara tidiga tecken på sjukdomen, flera år innan stelheten eller skakningar börjar bli ett problem.